Min filmanalys - Shopaholic
Jag har sett filmen Shopaholic och här under ser du min analys av den filmen!
|
1. Vad innehåller filmen? Beskriv så detaljerat du kan (färger, saker, former, ljud, ljus m.m)
Svar: Filmen innehåller en massa olika saker. Tre sångare, vilka är tjejer i tonåren ungefär, som är klädda i kortärmade klänningar/tunikor med färgerna primärblå och chockrosa. Tjejen som var Miss Universe, Catti Brandelius, hade en tiara/krona på sig och det gav ett intryck att hon var bossen. I filmen fanns en massa andra människor bland annat många kunder och barn. Platsen var en affär som påminde mig rätt mycket om Willys eller Ica Maxi. Och det var ju rätt gissat eftersom att filmen utspelade sig på Coop Forum. I filmen fanns allt möjligt, allt från kläder, underkläder till mat, köksredskap, leksaker, blöjor, och möbler. Man sjöng och dansade med kunderna - typiskt var ju matvagnen där man lägger sitt barn (om man går och handlar som en förälder låter sitt barn sitt i vagnen) i filmen samtidigt som all mat och alla varor ska få plats. Det var mycket dagsljus "typiskt affärljus". En annan sak man gjorde var att visa upp kläder och andra föremål, sådant som alla köper inför kameran. Och refrängen var ju hela tiden "shopaholic".
2. Vad kommer du att tänka på när du ser filmen? Känslor, minnen, något annat du sett/hört? Varför tänker/känner du det tror du?
Svar: Jag kommer att tänka på alla de gånger jag själv går och handlar, vare sig det är jag ensam som går eller tillsammans med min familj. Varför jag kommer på just det är för att jag ser en situation i filmen där jag vet att jag har varit delaktig i i detta fall att jag ser människor som handlar i affären vilket jag också har gjort/gör. Jag fick en känsla av att vi i Sverige speciellt shoppar allt, vi konsumerar hela tiden, även abstrakta saker som t.ex. kärlek. När Catti säger "shop love an shop everything" då får jag speciellt den känslan att vi har gått så långt att man blir tvungen att köpa kärlek nu också. Filmen påminde mig också mycket om mina barnprogram som jag kollade på svt som liten - de var oftast realistiska och handlade om samtidskonst och konst som är provocerande och ifrågasättande precis som "Shopaholic"
3. Vad tror du konstnären vill säga med filmen? Varför tror du det?
Svar: Jag tyckte inte att det var så svårt att förstå budskapet med filmen. Budskapet var ju att vi köper alla materiella ting som finns att köpa och inte bara saker som är materiellt utan kärlek också. Vi köper mer än vad påsarna och köpvagnarna kan bära. Vi bryr oss inte så mycket om vad vi köper bara det är nytt och trendigt och ibland, bara ibland, köper vi något som vi egentligen är i behov av resten är alla onödiga saker. En annan sak som jag reagerade på var att man i filmen, som jag tror att konstnären också vill säga, visade att man köper bara, man bryr sig inte så mycket om vad man köper och när man köper och om man är i behov av de sakerna eller ej. Kunderna visade upp alla möjliga underliga prylar och de tre tjejerna var på konstiga avdelningar i affären där man sålde väldigt underliga föremål som egentligen ingen är i behov av. Så "beteendet" att konsumera hela tiden var något som jag tror definitivt var en del av budskapet.
4. Vad tycker du om filmen? Varför tycker du så?
Svar: Jag tror att idén bakom filmen var fantastisk, den var ganska realistisk och ifrågasätter vårt konsumtionsbeteende. Jag tycker att musiken/sången "Shopaholic" kunde ha gjorts på ett lite modernare och ett lite mer attraktivare sätt, men jag förstår fullständigt varför det inte blev så attraktivt - den är ju rätt så gammal (den kom ut år 2004). I helheten tyckte jag att filmen var helt okej ur ett samtidskonstperspektiv tror jag att den uppfyller de flesta kraven. Jag tyckte att filmen var rätt så bra uppspelat och bra regisserat och sångarna var roliga och gjorde ett bra uppträdande.
5. Skriv fakta om konstnären och lägg upp en länk till något annat konstnären gjort som du tycker är intressant.
Svar: Konstnären eller huvudpersonen är ju Catti Brandelius som föddes 1 maj 1971. Hon är uppvuxen i Gävle och är en svensk artist och konstnär framförallt känd för sitt alter ego Miss Universum. Hon är bosatt i Bredäng, Stockholm. Mellan åren 1997 och 2000 gick Brandelius på Konstfack i Stockholm där hon utvecklades inom performancekonst. Under tiden var hon krönikör i Flipper (radioprogram) i Sveriges Radio P3 och Arbetarbladet. Under 2004 har hon också medverkat som fredagskrönikör i Svenska Dagbladet. Catti har varit gift och har ett barn med musikern Uje Brandelius. Fotografi var hennes ursprungliga uttryckssätt, men hon arbetar blandat med teckning, video, popmusik, screentryck, poesi och steppdans.
Något jag tyckte var intressant var hennes video "Förtortsindianen."
”Förortsindianen” har visats på galleri Crystal, Marabouparken och i Folkets bio kortfilmsprogram som visats på 25 biografer i landet. Det har varit ett lokalt projekt med hela grannskapet inblandat som skådespelare och statister. Handlingen helt kort. En kvinna är på väg hem i natten i och känner sig förföljd av en man som ska samma väg. Hon får panik och tänker att hon vill springa, men det gör hon inte. Istället går hon in i mörkret. När dagen gryr är hon kvar i skogen, förvandlad till en annan. Hon observerar och interagerar bland människorna omkring sig. När skymningen återigen faller händer något oväntat och hon får en bundsförvant. Filmen handlar om utanförskap, gemenskap, fördomar, identitet, systerskap och ställer frågan om vem som äger det offentliga rummet. [1]
[1] Taget från Cattis egna hemsida: http://www.cattibrandelius.se/?page_id=13